Ida Gärling

I måndags hade jag enormt mycket energi så när jag kom hem städade jag lägenheten, lagade mat och piffade lite. När min man kom hem så blev han glad och bjöd mig på bio (okej, det var inte för att jag hade städat, han hade tänkt göra det i vilket fall, men det lät gulligt). This girl is on fire. Så ni vet. Det är kul att lyssna på radio, peppar peppar. I går var jag på middag hos Emma med några gulliga jobbarkompisar. Blev en hel del tjejsnack och god mat. Idag ska jag vara läxhjälp åt en elev. 

Kollade tillbaka på inlägg från Oktober förra året (blogade då på idagigen.blogg.se) och fick nästan lite ont i magen. Känner “åå vad roligt att vara jag!”. Får nästan lite ångest och vill tillbaka trots att jag har ett minst lika roligt liv nu. Jag vet inte varför det blir såhär? Någon som varit med om liknande? Får ofta en viss känsla porrig känsla i magen när jag tänker tillbaka på en viss tidsperiod. Tokigt att man inte kan få den känslan när man är inne i den tidsperioden istället. (hahaha det ska stå pirrig, autocorrect ftw) Nu gick jag alltså ett år tillbaka i mitt livsarkiv och det pirrar så mycket i magen och jag får så fina känslor. Kan bero lite på att jag var nykär då också och levde lite i en bubbla. Blev så lycklig för ett litet sms, en hand på mitt ben eller ett fint ord. Cheesy I know. Samma sak som när jag tänker på Julen. Får också en pirrig känsla, men när man väl är där så känns ju allt som vardag bara. Jaja. Hej på er mina fina rara. I helgen ska jag till kholmen. SO MUCH LOVE THERE. Ska träffa en hel drös vänner och familj.

Här är en bild från kvällen hos Emma!